Vikten av återhämtning

Äntligen fredag!

Jag tränar inför ett maraton till sommaren (kanske blir inställt) och varit en rätt tung men roligt träningsvecka. Är dock otroligt skönt med en vilodag från träning! 

En gång i tiden studerade jag heltid till ingenjör, jobbade i butik varannan helg, tränade, festade och hängde med vänner och min dåvarande flickvän. Där och då funderade jag aldrig på om det var hållbart, allting gick tills det inte längre gick. 

Jag föddes utan anlag för 5 tänder och när jag nått den respektabla åldern av 23 år var det dags att skruva in 4 ersättningständer (har fortfarande en tand för lite). Det var en hel del operationer med diverse läktid emellan: Dra ut mjölktänder, borra in skruvar och slutligen montera in tänderna. Allt det slet rätt hårt på mig och den våren var sjuk nästan hela tiden. Jag som tidigare klarat så mycket försökte att leva på som vanligt trots att jag både hade ont och nästan konstant var förkyld. 

Tidigare i livet hade jag varit glad och fylld av energi. Nu började jag bli allt mer vresig, drog mig undan från människor och började hamna efter i skolan. Jag önskar att jag där och då hade tagit ett steg tillbaka och prioriterat om. Okej, denna period med operationer kommer vara påfrestande, vad kan jag göra för att ändå må så bra som möjligt? Vad är viktigt på riktigt? 

Idag har jag en helt annan respekt för att jag behöver återhämtning. På söndagen sätter jag mig ner tillsammans med min sambo och planerar upp veckan som kommer. Detta för att säkerhetsställa så att vi får tid tillsammans, egentiden och får ihop livspusslet. Jag ser även till att betydligt mycket mer luft i min kalender. Håller jag på att bli sjuk, ja då har jag en möjlighet att vila där. Får jag lust att spela musik, fantastisk! Är det något annat som behöver fixas, varför inte. Att hela tiden ha en liten buffert i form av energi och tid gör det så mycket lättare för mig att tackla motgångar. 

Hur hårt du än kämpar glöm inte bort att även vila, kram! Erik