Träning för kropp och själ, eller?
Träning gör mig frisk, träning gör mig stark. Just nu försöker jag att lägga mer energi på träning. Jag har befunnit mig en ganska så stressad period när mycket händer på samma gång. Jag är ju en sådan person som är lite extra känslig för stress så för mig krävs det inte allt för mycket för att göra mig ängslig. Jag märker inte alltid när jag gått runt med långvarig stress och ofta leder det till kollaps. Nu har jag haft tur och märkt av att jag gått runt och varit stressad ett tag. Dags för handling mot stressen? Något som alltid hjälper är ju träning, eller det finns väl en del vetenskapligt stöd för det i alla fall. Jag har ju alltid varit en sådan som slår ett slag för att träna för en bättre mental hälsa, för det har ju tidigare varit bra för mig. Just nu måste jag komma in bättre i rutiner inför en kommande praktik som jag tror kommer att bli en stor utmaning för mig. Jag hoppas på att träningen ska hjälpa mig på traven.
Ibland kan jag dock känna att träning inte ger mig något. Vid vissa perioder kan jag träna i evigheter och aldrig bli bättre i den mentala hälsan. Det måste helt enkelt till något men jag vet inte alltid vad det kan vara. De kemiska signalsubstanserna är där uppe och rör till det ändå. I slutändan brukar det dock bli så att träning ger mig mer än om jag inte skulle ha gjort något, vilket kan ses som ganska självklart. Ibland kan ju träning vara rena mirakelkuren till och med. Det jag vill säga med det hela är att det varierar stort hur mycket träning hjälper. Jag försöker ofta styra det med ännu mer träning men det leder ofta till utmattning i slutändan.
De senaste gångerna har dock de träningspass jag haft varit bra för mig, så jag tänker utöka dessa. Nu ska det bli mer träning och jag känner mig redan mer motiverad! Träning är något jag är principfast med att göra, oavsett hur mycket det hjälper för stunden. Detta gör jag just för att jag vet att det kan ge mig något och är en rutin som fungerar att hålla. Det gäller ofta att våga ge sig själv en knuff ut. Även om det känns som att träning är meningslöst så brukar jag ändå märka av hur det ger mig kraft och styrka i längden. Det gäller bara att ha lite självdisciplin och våga ge själv en klapp på axeln för det man gör. När det tar emot att träna känns det som att jag bara släpar mig själv framåt, men när det väl lättar så vet jag att det kan göra så stor skillnad för mig. När det är lätt att träna är det som att vinden bär med och jag liksom flyger fram i löpspåret. Dessa stunder är då guld värda och själva anledningen till att jag fortsätter.
