Bloggen,  Eriks Blogg

Motivation och enorma krafttag

Det är helt ofattbart hur svårt det kan vara att hitta motivationen ibland. Den är liksom så svårfångad och det gäller att ta väl vara på den när den väl finns där. Det känns som att jag behöver antingen en piska eller morot, för att använda ett gammalt uttryck. Men när vare sig det ena eller andra finns där är det svårt att överhuvudtaget få någonting gjort. När jag inte känner mig tillräckligt motiverad till något är det ibland fullständigt omöjligt att engagera mig. Hur ska jag lära mig att reglera detta?! Jag tror att det kan hänga ihop med mina diagnoser och har i princip fått det bekräftat av läkare. Dock är ju inte det någon vidare tröst då jag fortfarande inte vet hur jag ska få motivationen jag behöver för att kunna uträtta saker som jag måste göra.

När jag inte är motiverad nog känns det som att varje liten uppgift är som att bestiga ett berg. Jag tänker på alla de saker jag har att göra och får en mental bild om hur varje steg ser ut i processen. Värst är det när det kommer alldeles för många olika uppgifter samtidigt. Detta får mig att bli helt vansinnig och vilja lägga mig under täcket för evigt! Jag vet att motivationen oftast är nyckeln för att lyckas med det jag vill men det går ju inte att styra när den ska komma. Oftast handlar det ju om att se målet och jobba mot det. Dock kan ibland målet kännas för abstrakt och avlägset, det måste helt enkelt till någonting. Vad det där ”någonting” är kan vara svårt att sätta fingret på, då det varierar. Rent generellt skulle jag väl kunna säga att intresse är en viktig ingrediens för mitt motivationsskapande.

På senare tid har det känts som att fokuset och koncentrationen varit nere. Jag skulle kunna skriva ännu mer om just fokus och koncentration men känner att det får bli till en annan gång. Nu håller jag mig till motivationen men anledningen till att jag vill ta upp detta är för att jag anser att dessa saker hör ihop. För att jag ska kunna koncentrera mig på en sak måste jag känna mig motiverad nog att göra det. I nuläget ligger min motivation lågt så därför gör också fokuset och koncentrationen det. Alla uppgifter ligger liksom kvar i huvudet men de blir aldrig gjorda. Böcker blir inte lästa, uppgifter skjuts upp och motionspass blir indragna till förmån för passivitet i soffan eller sängen.

När jag reflekterar kring dessa saker märker jag att allt detta går i perioder. Just nu är jag inne i en sådan period där jag är ”lat” och ingenting blir gjort. Jag känner att jag måste bryta dessa perioder på något sätt. Få tillbaka motivationen som jag vet, verkligen kan göra underverk när den väl är där. Det är också här jag stöter på problem. Denna ständiga fråga som jag alltid återkommer till, frågan hur!? När jag inte har intresse för en uppgift, är det ju inte någon större idé att försöka fejka ett. Det brukar oftast bli att jag tvingar mig själv att göra uppgiften och med nöd och näppe klarar den. Så har jag tagit mig fram hittills men här skulle behövas en strategi. Dock tror jag att jag skulle kunna vara något på spåren.

Jag är en person som har mycket höga krav och förväntningar på mig själv men jag undrar om inte nyckeln till mer motivation kan ligga i att inte tänka så mycket på kraven. Faktum är att jag verkligen vill lära mig att bli mer ödmjuk och mindre dömande mot mig själv. Kanske kan motivation bli lättare att bygga upp om jag gör uppgifterna överkomliga samt sänker min mentala ribba. Ofta kan jag känna att det inte är någon poäng att ta sig an något då det ändå inte kommer att bli på det ”perfekta” vis jag vill ha det. Detta är något jag försöker jobba på hos mig själv. Samtidigt måste jag ju också utmana mig själv för att bli riktigt nöjd samt för att utvecklas. Motivationen kan ju lika gärna lida på grund av att man inte sätter tillräckliga förväntningar. Det är en svår balansgång men jag känner att det är på väg framåt så jag hoppas på att bli bättre på att reglering detta i framtiden.

Hursomhelst håller jag just nu på att ta ett stort krafttag mot att skapa rutiner i min vardag. Detta måste jag ha för att få något att fungera. Ofta känns det som att allt löser sig automatiskt om jag bara klarar av att ett hålla ett någorlunda rutinbaserat vardagsliv. Det handlar om det vanliga med kost, träning och sömn. Man måste ta hand om grundpelarna för att hålla byggnaden stående, så att säga. I slutändan är det nog detta som får mig att vända tillvaron, och det är ju en förutsättning för att skapa motivation.         

//Erik Wåhlberg

Träffar: 55

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *