Bloggvecka: Freja
Hej!
Freja heter jag och är en 24-årig tjej från Stockholm.
Jag har under hela min tonår och mitt ”vuxna” liv handskats med mycket ångest och panikångest utan att riktigt veta varför. 2014 hade jag min första panikångestattack och trodde att jag skulle dö, det är nog det värsta jag varit med om. Efter det började jag må mycket sämre och vände mig tillslut till min vårdcentral för att få hjälp.
2015 diagnostiserades jag med panikångest, depression samt agorafobi, vilket för oss vanliga, som inte använder läkarspråk, även kallas torgskräck. Jag gick i KBT och min panikångest och fobi blev bättre. Efter det trappade jag ner och tillslut ut min medicin 2019. Men har ändå inte riktigt mått bra, som man ”borde” efter en behandling.
Jag har haft ångest över allt som är vardagligt i mitt liv, utseende, vikt, saker jag gör, saker jag sagt, saker som inte ens hänt. Tillslut tröttnade jag och sökte mig åter till vårdcentralen, det resulterade i att jag fick tre nya diagnoser. GAD (generaliserat ångestsyndrom), OCD (tvångssyndrom) och hetsätningsstörning med inslag av bulimi.
”Fan” tänkte jag, ”då är det kanske fel på mig ändå?”. Nej, så är det inte. Jag är långt ifrån ensam och det är så skönt att veta att det finns andra som har det likadant. Därför vill jag också blogga här, för att jag har verkligen hittat stöd i andra med diagnoser som förstår mig, och jag hoppas kunna vara ett stöd till er som läser.
Det har alltid varit en slags tabu kring psykisk ohälsa, har man en diagnos är man ”psycho”, ”knäpp”, ett ”psykfall”. Psykisk ohälsa har inte tagits på allvar men det är dags att ändra på det, ju fler som delar med sig, desto mer kan vi lära oss om våra diagnoser. Kanske till och med hitta lite hjälp, vi är inte ensamma, men vi måste våga prata.
