Våga prata ut, Del 2
Del 2
Vid 18 års åldern var det första gången jag på allvar ville begå självmord. Jag hade skrivit ett avskedsbrev till min familj, där jag bad om förlåtelse och att jag inte orkade mer. Jag valde att gå till medicinskåpet för att ta en överdos av massa tabletter med sprit, blandade tabletterna med sprit och drack upp det. Sedan gick jag och la mig på sängen, kände hur min kropp började skaka av rädsla och vad som skulle ske. Av någon slump kom mamma in till mitt rum och såg hur jag skakade och blev helt gul i ansiktet. Hon skrek på min bror att vi måste åka till akuten. Det var bara att åka så fort som möjligt till akuten där jag fick träffa en läkare direkt och hon frågade mig vad jag hade gjort? På något sätt insåg hon att jag velat skada mig själv. Jag förklarade situationen till henne, fick den hjälp jag behövde. Men det kändes som att hon såg att jag skulle klara mig ur detta, hennes sista ord innan jag lämnade akuten var “Gabriel, Gud kommer att hjälpa dig, var stark och begär hjälp från familjen”.
När jag väl kom hem så öppnade jag mitt hjärta för min mamma, detta var första gången jag gjorde det sedan starten av min psykiska ohälsa. Det var väldigt svårt. Jag kände för första gången stöd från familjen, mamma började stötta mig med att förstå Bibeln och Jesu ord. Det var starten på att börja må bra igen. Jag hade fått mål i livet, att må bra igen och det skulle jag klara av. Men det var inte enkelt, jag började självmedicinera mig med mer alkohol. Jag blev dömd av vänner och främlingar och många såg ner på mig utan att veta något om min psykiska ohälsa. Jag kände mig inte älskad eller omtyckt av någon, allt var bara kaotiskt.
Jag kunde få ut min sorg och hat genom att börja tjafsa och bråka. Detta hände endast när jag var påverkad av alkohol. Och jag anklagade aldrig någon, förutom mig själv, för att jag visste att detta inte var jag, detta var mitt mående, min depression och psykisk ohälsa som skapade detta kaos.
Jag började besöka psykologer mer och de frågade mig “Gabriel, du behöver mer hjälp än så, Ditt mående har försämrats och är du verkligen säker på att du inte vill ta hjälp av mediciner eller behandlingshem?” men jag höll fast vid mitt ord, och nu visste jag även att Gud skulle hjälpa mig. Men när den dagen skulle komma, det hade jag ingen aning om. Jag sökte väldigt mycket efter nya vänner, det var ett av råden jag fick från psykologen. Jag ville bara känna glädje, lära känna nya människor och börja bearbeta min psykiska ohälsa. Men det fick en negativ effekt, jag blev återigen dömd och stämplad som “dålig människa”, men återigen så var det ingen som visste hur jag verkligen mådde. Ingen frågade och när jag väl pratade om det så vände de ryggen och gick sin väg. Det var hemskt att se hur lite vi människor bryr oss om varandra.
Jag hade nu bestämt mig för att ta nästa steg och det var kriminaliteten. Jag letade efter nya vänner som befann sig i den undre världen då jag inte hade något att leva för längre. Antingen dör jag genom självmord eller så blir jag avrättad av någon. Det var min tanke och vilja, och dem kontakterna fick jag. Fick nya vänner från olika städer som förstod mig, som hade gått igenom psykisk ohälsa. Dem lovade stöttning och om någon gjorde något mot mig så skulle det få konsekvenser, jag kände mig stark och kände mig älskad av någon. Äntligen! Men vid den tidpunkten insåg jag inte hur fel det var, och jag har ingen annan att tacka för än min familj och Jesus som visade mig att det var helt fel väg att ta.
Många kan känna och tycka att ingen bryr sig om dig som går igenom psykisk ohälsa, men det är inte sanningen. Du är älskad och omtyckt av många. Psykisk ohälsa kan vara främmande för många, men det är bara för att de inte vet hur de ska stötta dig som går igenom det. Hjälp samt stöttning finns.
Jag förklarade många gånger för min familj vad psykisk ohälsa är, och det tog många år tills de förstod egentligen vad psykisk ohälsa är. Jag fick även ta med de till psykologen för att förstå vad psykisk ohälsa är.
Man kan hitta sitt sätt för att må bra, det kan vara allt från sport, jobb etcetera. Liksom jag fann min utväg och räddning genom min religion, Jesus Kristus blev min räddare.
Du är älskad och aldrig ensam! Ta hand om varandra