Bloggen,  Davids blogg

Resultatet jag har fått

Efter den 7e juni 2018 har som ni kanske förstår en hel del hänt. Jag ljuger om jag säger att det har varit lätt för mig sedan dag 1 efter det återfallet. Jag hade länge fortfarande svårt att ta till mig det som de 12 stegen föreslår dvs jag fortsatte att krångla men trots det klev jag dock inte ut igen. Jag var nära på att göra det dock men någonting höll mig tillbaka vilket jag idag tror eller snarare vet var Gud. Ja jag har längs vägen blivit troende.

 Jag har redan beskrivit några upplevelser jag fått utav bön och idag är det för mig självklart att jag är där jag är tack vare honom. Jag hade som jag skrev i ett tidigare inlägg försökt med alla tänkbara sätt och med all kraft jag hade i flera år försökt bryta mönstret hade men misslyckades ALLTID. Jag kunde lova mig själv och alla mina medmänniskor att jag ALDRIG mer skulle berusa mig och mena det med hela hjärtat och sedan bara någon timme senare eller mindre vara påverkad igen. Jag kunde komma på mig själv mitt i rusets gång och tänka ’’men wtf, nu är jag ju påverkad igen!? Jag skulle ju inte vara här något mer!? Så hur i helvete hamnade jag här ännu en gång!?’’ Jag gjorde alltså saker emot min egen vilja hela tiden. Jag ville inte berusa mig men gjorde det. Jag upplevde det som att jag var radiostyrd. Att någon satt och drog i spakar och tryckte på knappar som fick mig att ta mig till olika platser och göra olika saker. Jag gjorde saker utan att ens fatta att jag gjorde det.

Hur som helst, detta bara tog stopp efter att jag började be och tillämpa de 12 stegen. Jag menar efter att jag började be och tillämpa dessa steg hände det hela tiden saker som jag aldrig någonsin hade lyckats med tidigare av egen kraft. Saker som jag i flera år hade kämpat för utan något resultat i den riktningen kom nu till mig på bara några månader.

Jag lärde mig mer och mer om mig själv. Ju mer jag bad och levde med stegen desto lättare blev livet. All typ av ångest tynade bort. Den psykiska ohälsan existerar inte längre. Inte över huvud taget. Jag har idag inte bara varit nykter och drogfri ett tag utan även helt ångestfri i nästan 2 och ett halvt år eller något liknande. Hatet är way gone. Jag bär ingen ilska alls eller någon känsla utav otrygghet. Jag känner mig inte längre misstrodd, missförstådd, missanpassad eller ensam. Jag är inte längre vilsen i mig själv. Jag är inte ständigt rastlös, rädd, orolig eller förvirrad. Jag plågas inte utav livet och det hålet som jag tidigare skrev om finns inte kvar då Gud fyller hålet. Nu töjs inte hålet längre heller på det sätt jag beskrev utan jag är ALLTID hel. Jag njuter av och uppskattar livet idag. Jag uppskattar och trivs med mig själv. Det är ingen plåga att leva längre utan det är en välsignelse, en ära. Det känns fantastiskt att leva, helt underbart. Min relation till alla familjemedlemmar har blivit lagad. Jag har nu sunda relationer till dem och vi kan vara glada ihop, skratta ihop.

Självklart är jag inget helgon utan jag har fortfarande ett ego som rör till det för mig ibland. Egot gör då ibland att jag fortfarande inte följer de 12 stegen 100% men betydligt bättre än jag gjort tidigare och konsekvenserna utav det blir långt ifrån de konsekvenser det blev tidigare. Det är inte svårt att leva med de 12 stegen idag utan idag är det snarare som att de 12 stegen lever i mig. De sitter i ryggmärgen och jag vet när jag gör fel. Så fort någonting blir eller känns fel så blir det jättepåtagligt och då får jag stanna upp och göra något åt det enligt de sätt som föreslås. Jag ber och mediterar mycket. Från början var Gud ganska främmande men idag anser jag att jag har en relation med honom. Jag ställer frågor och jag får svar.

Mitt liv idag handlar alltså om att i alla mina angelägenheter vara till största möjliga nytta för Gud och mina medmänniskor. Vänder jag mig till honom om hjälp i stället för mitt ego brukar oftast väldigt bra saker hända. Huvudfokuset idag är att hjälpa folk som lider av psykisk ohälsa och i missbruk. Därför skriver jag denna blogg. Jag har upptäckt att jag hjälper mig själv genom att hjälpa andra.

Något jag inte nämnt tidigare i bloggen är att jag är även låtskrivare och artist. Jag har under denna resa använt musiken som terapi, att få skriva av mig all skit jag bar på. Jag har tyckt att det har varit lättare att uttrycka mig i musik än i verkligheten men idag handlar musiken om annat. Den handlar idag om just detta, att hjälpa andra som lider utav samma mörker jag en gång led utav. Jag planerar även en podd om detta och nu även en film som ska beskriva den värld jag levt i fast med psykisk ohälsa som huvudfokus. Jag planerar även en teater om detta någon gång framöver. Jag har blivit inbjuden till mitt gamla behandlingshem några gånger för att berätta min resa inför de inskrivna vilket jag då har gjort. Jag har även berättat min resa på öppenvårdsbehandlingen här i Karlstad som jag var på men även fler ställen som i en kyrka på en gudstjänst och på andra platser som jag har fått inbjudningar till. Tyvärr är detta ingenting som kunde fortsätta p. g. a covid-19 men förhoppningsvis blir det något jag får äran att fortsätta med senare. 

Ett mirakel har skett. Kontrasten på mitt liv idag i jämförelse med hur det var är som svart och vitt, som natt och dag.

Så till dig som läser detta och fortfarande lider utav psykisk ohälsa: Du måste kanske inte nödvändigtvis välja samma väg som mig, med Gud menar jag. Jag vet att det är ett säkert kort efter som att jag har erfarenhet utav det och att det har hjälpt mig med så mycket mer än att bara bli nykter och drogfri men din väg kanske ser annorlunda ut. Det jag vill säga är att oavsett hur mörkt ditt liv ser ut. Hur dåligt du än mår eller oavsett vad du har gjort så finns det ALLTID en väg ut. Även om du har förlorat hoppet så som jag gjorde så finns det ändå ALLTID hopp. Jag hade gjort mig av med hoppet men hoppet hade inte gjort sig av med mig så upplever du att du saknar hopp så finns hoppet fortfarande kvar med dig min vän.

Vad du än har gjort så finns det förlåtelse. Du är värdefull och älskad. Glöm ALDRIG det. Oavsett vem du är, jag tror på dig!

Tack för att du läste min blogg. Ta hand om dig, ha det bäst!

Mvh David Nordling

Ps. Bilden till inlägget är tagen sekunder innan jag satte mig och skrev detta inlägg.

En kommentar

Lämna ett svar till ibbe Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *