Prestationsångest och tröga tankar
Ligger just nu hemma hos mina föräldrar, i min mammas säng, min allra tryggaste plats på denna jord!
Hjärnan är på ett sånt ADF-humör, trots att jag tagit medicin. Det känns som om tankarna simmar runt i havregrynsgröt…
Efter att jag skickat in mitt första inlägg igår, så började den där känslan vakna, den där ”du är inte bra nog”-känslan. Jag fattar inte varför det blir så varje gång jag gör nåt som andra ska se, höra, läsa, lyssna på osv!
Jag ber till och med om ursäkt när jag ger presenter, inte i rena ordalag, men jag förklarar mig, hur jag tänkte när jag köpte den, hur jag trodde att den skulle passa personen, men sedan kommer det: ”ja, alltså, det var så jag tänkte,” vilket betyder: ”förlåt, du gillar den säkert inte.”
En gång när jag och en vän var i affären och hon råkade putta till min käpp, vad gjorde jag? Jo, jag bad om ursäkt för att jag stod i vägen. Min vän blev nästan förbannad på mig och frågade varför jag bad om ursäkt när det var hon som gick in i mig!
Många är de gånger som hon sagt åt mig att jag inte får säga ordet Förlåt, ändå kommer det ursäkter till höger och vänster, jag kan inte stoppa de och jag menar de allihop!
Vi hörs imorgon, ta hand om er!