Bloggen,  Frejas blogg

När en liten uppgift blir så sjukt stor

Idag ska jag åka till vårt landställe med buss, det tar 2 timmar och 30 minuter och jag bävar inför resan.

Jag får alltid sånt sjukt ångestpåslag inför saker, jag vaknade och hade panik. Jag vill liksom bara få det gjort, bussen går klockan tre och jag ska bara vänta hela dagen på att åka. Sådant gör mig så sjukt stressad och jag vet inte ens varför. Jag tror att jag är rädd för att missa bussen? Eller inte komma i tid? Idag är första gången sedan februari som jag åker kommunalt, i och med min rädsla för Covid-19 så känns det jobbigt.

Det värsta med att ha ångest över exakt allt är att små enkla saker som att t.ex. ta sig till busstationen blir jättejobbiga. Jag måste gå en timme innan även fast jag vet att det tar max 30 min att gå, jag blir kissnödig, svettig, varm och hjärtat slår i 180.

Jag gillar inte att åka iväg, för tänk om jag blir så kissnödig att jag kissar på mig? Tänk om bussen krockar? Tänk om jag sitter bredvid någon som verkar sjuk? Det är alltid så mycket ”tänk om”. Jag önskar att jag kunde leva mer här och nu. I min KBT har vi pratat mycket om oron att inte veta vad som ska komma, ovissheten gör mig fullständigt galen.

Ibland skäms jag så oerhört mycket över att ha så mycket ångest, dem allra lättaste ”att göra” blir som stora utmaningar för mig. Jag har alltid varit en sådan som gör allt i sista sekund, för då behöver jag inte ha ångest över att det kanske blev dåligt ”eftersom att jag gjorde uppgiften dagen innan inlämning så gör det inget om det blir dåligt”. Jag tror att allt jag gör är dåligt, jag skulle inte säga att jag har prestationsångest men jag har ångest och det räcker så att det blir över.

Väl vid busshållplatsen var jag tidig, ett stopp på vägen för en kaffe och en kisspaus hanns också med. När jag väl är på plats är det som att all ångest försvinner. Jaha det här var ju inte så svårt? Jag klarade mig hela vägen dit, nu har jag lite tid att varva ner innan jag ska sätta mig på bussen. För att inte försöka tänka för mycket på omgivningen på bussen tänker jag lyssna på en podd eller kanske radio, då får man vila från tankarna en liten stund.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *