Bloggen,  Frejas blogg

Innan min GAD

Idag tänker jag mycket på vem jag var innan jag fick mina diagnoser.

En glad, öppen, sprallig och orädd person. Jag älskade allt som livet hade att ge och jag såg fram emot att bli vuxen. Idag är tyvärr min verklighet en annan, jag vågar knappt cykla, bada i havet eller tänka på min framtid.

När jag var yngre blev jag tillsammans med en person som misshandlade mig både fysiskt och psykiskt och även utsatte mig för sexuella övergrepp. Efter det blev jag aldrig mig själv igen. Jag tryckte bort alla känslor och gick in i en depression, allt var jobbigt, allt gjorde ont. Även det enklaste som att ha kläder på sig gjorde ont, jag levde i mjukiskläder.

Efter några år gick han bort, när jag fick veta det fick jag min första panikångestattack. Det var som att allt jag burit på i flera år bara bröst sig loss, jag var fri och det var så läskigt. Jag fick fler och fler panikångestattacker och jag trodde att jag höll på att dö. Tillslut gick jag till min läkare och berättade om det jag upplevde och jag fick hjälp. Jag fick hjälp för min panikångest, självklart får jag panikångest ibland, men nu vet jag att det inte är farligt och jag vet hur jag ska hantera det.

Ångest kan komma från många olika upplevelser och allas ångest är olika, men en sak är säker, många har ångest och det är ingenting att skämmas över. Förut skämdes jag jättemycket och såg på mig själv som svag men nu vet jag att jag är precis tvärt emot svag – jag är stark. Trots allt jag varit med om har jag alltid rest mig upp och fortsatt kämpa.

Jag har en väldigt lång bit kvar av vägen men jag har ändå redan gått flera mil och det gör mig så stolt över mig själv. Jag tror och hoppas att ångest är ett ämne som kommer att bli mindre och mindre tabu att prata om och att vi börjar öppna oss mer om psykisk ohälsa. Jag finner mycket kraft och ork i att veta att jag inte är ensam i min ångest och oro. Det gör mig på något vis trygg att andra människor har förstående och erfarenhet av samma sak. Jag är med i många bra grupper om ångest och OCD på facebook och det är verkligen någonting som jag inte ångrar en sekund att jag gick med i, där finns det alltid någon att prata med och vi måste våga prata.

Tack för att ni läst mina inlägg, jag hoppas att jag kunnat ge er en riktig inblick i hur livet kan se ut ibland.

Trevlig sommar, och glöm inte att våga prata!

Dela detta:

Träffar: 43

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *