Från destruktiva tankar och ångest till att älska mig själv
I många år har jag jobbat med mig själv och mitt välmående. Jobbat för att komma över ångesten, de destruktiva tankarna, ensamheten, stressen, låga självkänslan och istället ha ett gott välmående där jag älskar mig själv. Jag har testat flera olika metoder med professionella för få hjälp. Dom flesta kan nog skriva under på att det inte är särskilt lätt att göra jobbet på egen hand. Jag har därför gått hos psykolog, coaching, alternativa terapeuter, hypnos, mindfulness, EFT-behandling, retreats och kurser inom personlig utveckling samt yogafestivaler, o.s.v.
Jag kan inte tala för alla och säga att den ena behandlingen är bättre än den andra eftersom vi alla har olika behov för olika utmaningar och problem. Men det jag kan dela är vad som har funkat bäst för mig själv som person. Först vill jag påpeka att för mig har inte en metod funkat för allt. Jag kan lugnt påstå att alla metoder har hjälpt på sitt sätt. Det sämsta man kan göra för sig själv, är tro att en metod ska lösa alla bekymmer efter bara några behandlingar. Man måste ha tålamod i ens väg mot välmående och hälsa och det tar tid.
För mig har det handlat om att sluta vara så hård mot mig själv, sluta döma mig själv och börja acceptera mig för den konstiga men härliga individ jag är. Och efter tid, till och med börja älska mig själv. Det som har funkat bäst för det skulle jag säga är 1) att kliva utanför min komfortzon, 2) vara sårbar, 3) ta ansvar för dina behov och välmående, och 4) mindfulness. Låt mig kort förklara vad jag menar med vardera del.
Att kliva utanför sin komfortzon är vad det låter som. Det handlar om att göra något som du själv är lite lagom obekväm med. Det kan vara allt från att prata med en ny människa till att hålla en presentation. Anledningen till varför detta funkar är för att vår hjärna är byggd från det vi lärt oss vara en hot för att skydda oss. Exempelvis, känslan inför att gå upp på scenen kan igenkännas med att man ska hoppa ner för ett 10 meter stup, men självklart är det helt ofarligt att stå på scen. Men vår hjärna förstår inte det, så när vi motbevisar vårt system genom att kliva utanför komfortzonen blir vi starkare som individer. Det är så jag har utvecklats och stärkt mig själv som mest.
Att vara sårbar, framförallt med andra människor innebär att du genuint visar vad du egentligen känner och tänker. Det handlar inte om att du ska kunna säga vad du tycker om någon annans tröja, utan snarare vad du innerst inne på djupet känner och tänker om dig, andra, livet, situationer med mera. Det kan vara kraftfullt men läskigt och kännas hotfullt. Ofta kan känslor som skam komma upp efter man visat sig sårbar inför andra eftersom man visar något som kan ger folk en anledning att döma och dylikt. Men detta är vår största styrka och man blir bara starkare och modigare när man vågar visa sig sårbar.
Ta ansvar för dina behov och välmående. Detta är väldigt fundamentalt för att må bra, men enligt min erfarenhet är det få personer som gör det. Det handlar kort om att man själv måste ta ansvar för sina känslor och tankar. Det betyder inte att man inte ska kunna få hjälp med sina problem och självklart så rättfärdigar heller inte det andra människors dåliga beteende eller allt ont som händer i världen. Men, som många av oss kanske vet, så kan man inte ändra på andra människor och hela världen. Vi kan bara ändra på oss själva. Därför kan man inte vänta med att börja må bra förrän efter en person eller något i världen har ändrat på sig. Vi måste finna acceptans och styrkan att komma över vår smärta ändå.
Mindfulness, eller medveten närvaro som det också kallas innebär att avsiktligt vara medveten om det som händer i nuet. Mindfulness kan praktiseras när som helst. På promenaden kan man försöka vara medveten om varje kliv man tar, varje träd man passerar o.s.v. Personligen föredrar jag att praktisera “mindfulness-meditation”. Jag hör vissa säga “jag mediterar inte, eftersom jag har svårt att koncentrera mig”. Det är som att säga att “jag tränar inte, eftersom jag är för svag”. Makes sense? Via meditationen har jag lärt mig att hantera och bryta mina negativa tankemönster och detta är mitt viktigaste verktyg för dagligt välmående. Hur mediterar jag? Jag slutar ögonen, andas ner i magen och bara observerar känslor, kroppen och tankarna. Ibland räknar jag andetagen upp till 10 och börjar sen om.
På bilden nedan ser ni min simpla plats för meditation.