Bloggen,  Gabriels blogg

En annan riktning

Del 3

Vid 20 års åldern kom nästa försök att begå självmord, återigen var jag påverkad av alkohol. Jag hade vart ute på stan och kom hem väldigt berusad, tittade på föräldrarna, något jag trodde skulle vara en sista gång. Jag valde att ta bilnycklarna för att ta bilen och köra in i något träd eller vägg. Väl på väg ner så går jag ner på knä och tittar upp mot himlen, skriker ut “Min Herre, Min Gud, hjälp mig! Om mitt liv ska ta slut på detta sätt så vill jag att du ska förlåta mig”. Detta var en höstdag år 2010. Jag tar garagenyckeln och skall öppna garagedörren för att sätta mig i bilen, men nyckeln ville inte in. Jag försökte ett flertals gånger, men det gick inte. Det kändes som om Gud hörde mitt rop efter hjälp, så jag valde att gå hem och lägga mig istället.

Jag vaknar dagen efter, återigen med sorg och ingen glädje på läpparna. Nu skulle jag iväg till min moster med bilen och då insåg jag att garagedörren inte öppnas, men jag skulle försöka igen. Jag väljer att försöka och nyckeln går in, dörren öppnas. Detta var starten på min tro och omvändning för att må bra och börja söka efter Jesus ännu djupare. Jag började läsa bibeln och försökte finna styrkan därifrån, det kändes omöjligt på grund av att min kropp hade fått tagit sådant stryk efter mitt mående. Jag hade börjat tappa koncentrationen av att läsa texter eller fokusera på sådant som var enkelt för mig tidigare. Samtidigt som jag kände mig hatad och inte tillräcklig för omgivningen, tankarna på självmord och att jag inte duger till, fortsatte cirkulera runt i mina tankar. Jag började läsa om döden, hur man kan begå självmord på enklaste sätt utan att känna smärta. Samtidigt som min familj frågade hur jag mår, så svarade jag ”mycket bättre”, fast det inte var sanningen. Alkoholen fanns kvar i mitt liv, flaskan gömde jag i mitt rum och kunde dricka på kvällarna och nätterna. Och så fortsatte det länge, lögnerna blev mer för varje dag som gick. Jag hade lärt mig att det var en väg för att visa att jag mår “bra”. Efter att ha brukat alkohol kom nästa motgång, spelandet och att förlora massa pengar. Jag fann ett nytt sätt att förtränga bort tankarna och depressionen, genom spänning i casino på nätet. Det började med en mindre summa och började sedan eskalera. Nu skedde det värsta tänkbara, att vara påverkad av alkohol samt spel. 

Depressionen blev mer, pengarna försvann och där stod jag utan pengar när det var halva månaden kvar. Lögnerna blev mer och mer och jag levde i en bubbla full av lögner. Varje gång familjen fråga vad jag gör med mina pengar så kom jag alltid på med ursäkter, jag hade utvecklat ursäkter och lögner i min vardag. Det blev en normal vardag för mig. Under denna svåra tid försökte jag leva ett normalt liv med jobb etc. Det finns en händelse som väckte mina tankar och att det verkligen finns en mening med allt. En dag på jobbet kom en kund som ville beställa mat, just den stunden var det väldigt lugnt på jobbet. Han var den enda kunden i cafeterian och jag hade aldrig träffat honom tidigare. När kunden ska betala tittar han mig i ögonen och säger “Jag kan se i dina ögon att du bär på stor sorg, att du går igenom väldigt mycket i livet just nu”. Och han hade rätt, så jag frågade, hur kan du veta det? Då bad han mig att sitta vid samma bord för att prata lite. Under samtalets gång säger han ” Det kommer komma en dag då du kommer använda alla dina motgångar för att hjälpa andra. Du kommer att vilja hjälpa andra, trots din sorg och allt du går igenom”. 

Han var som en levande ängel framför mig, att en främling nämner sådana vackra ord för mig. I slutet av samtalet frågar jag efter namn och vad han jobbar med, och att vi ska ta en fika framöver för att prata mer. Kunden arbetade som läkare inom psykiatrin, men så var inte fallet. En vecka senare åker jag förbi psykiatrin i Örebro för att fråga om honom, men ingen läkare eller sköterska där kände igen honom, ingen som passade in i beskrivningen eller namnet som han presenterade sig med. Än idag funderar jag på om det var en person som Jesus skickade för att motivera mig.

Jag ville ha vänner och känna lite av ungdomslivet som jag aldrig riktigt fick uppleva på riktigt. Återigen insåg jag hur vi människor skadar varandra genom att prata illa och döma utan att veta vad som har hänt. Återigen blev det en motgång för mig. Jag ropade efter hjälp, bad till Gud att vägleda mig till någon som kan stötta mig och förstå mig. Jag fann en präst som vägledde mig, som förstod min situation och inte dömde mig. När jag skrev till honom första gången skrev jag “Hej fader, mitt namn är Gabriel och jag behöver din hjälp. Jag mår väldigt dåligt och är självmordsbenägen, jag har syndat och sårat många människor. Jag har inte varit bra”. Han valde att ta mitt nummer och ringa upp mig. Efter att jag berättat min historia om psykisk ohälsa och allt jag gått igenom, så svarar han “Broder Gabriel, första meddelandet du skickade så trodde jag att du hade suttit inne, mördat någon eller något värre”. Det här du berättar är inget som ska såra andra, utan du har saknat hjälp, ingen har hjälpt dig! Jesus har vakat över dig under dessa år, du står på fötter och söker efter Jesus kärlek. Trots dina motgångar och missbruk så står du på fötter, du prisar och tackar för allt! Ja fader, det stämmer. Jag tackar Jesus för allt! När jag väl trodde att Han hade lämnat mig så fanns han där som mest. När jag ville avsluta mitt liv de tre gångerna så fanns han där. Jag tackar Jesus för att han skickade dig till mig fader, än idag tackar jag dig från hela mitt hjärta! Tolv år senare står jag här idag. Med ett jobb, utbildning och min familj bredvid mig. Allt det här hade varit omöjligt utan Guds hjälp. 

Min psykiska ohälsa varade i cirka 8 år, under dessa år av lidande lärde jag mig att känna mig själv bättre och vad Gud hade för planer för mig. Jag började känna en längtan för att hjälpa andra individer, som bland annat går igenom psykisk ohälsa. Flera gånger visade Gud mig tecken att han aldrig lämnar sina barn i denna värld, detta kunde bevittnas under mina försök till att begå självmord. Jag lärde mig även att kunna hantera tankar som var negativa för mig, något som var omöjligt under dessa 8 år av psykisk ohälsa. Det omöjliga blev möjligt. Jesus gav mig styrkan till att studera och jag lyckades få min utbildning inom kriminologi. Han gav mig styrkan att bearbeta allt i lugn och ro. Han gav mig styrkan att kunna sluta med alkohol intaget varje dag och spelandet. Jag tackar dig Jesus för att du visade mig det rätta i livet! Att du aldrig lämnade mig ensam! Att du fanns där med min familj när alla andra lämnade mig på grund av min psykiska ohälsa!

Möter man någon med självmordstankar är det viktigt att bara lyssna och absolut inte lägga en massa skuldkänslor på personen. Vad vet vi vad denna människa går och bär på, kanske en stor sorg. Det är inte ovanligt att unga människor har sådana tankar, man står mitt i livet, eller varit med om en olycka som har gett en väldigt stora skuldkänslor. Det väcker många oroliga tankar i en människa, man börjar tänka Hur skall det gå? Kan jag klara det? Duger jag?

Du är älskad! Det är inte fel på dig som går igenom psykisk ohälsa, utan det är fel på världen som inte förstår dig. 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *