Berättelser

“Jag har både hälsoångest, även kallat ‘hypokondri’, och panikångest.”

”Andra kan svika en men man får inte svika sig själv.” sa min sånglärare till mig för något år sedan. Jag reagerade först argt på hennes kommentar men nu förstår jag henne bättre.

Det är inte lätt att berätta om hur man mår när stigman i samhället är stor. Jag har berättat många gånger. Kan inte ens räkna hur många kuratorer och psykologer jag pratat med under min tonår.

Jag har försökt få hjälp sedan 13 års ålder och jag fick inte riktig hjälp förens jag var 17 och ett halvt. Då fick jag prata med en psykolog som verkligen förstod mig och som jag mådde bra av att gå till. Men eftersom jag nu är 18 år måste jag tyvärr lämna henne. Jag tycker det är helt galet hur svårt det ska vara att få hjälp ifall man mår psykiskt dåligt och hur många fördomar folk kan ha om det. När någon ska ha psykolog möte så är det oftast så att de inte kan säga det högt i till exempel klassrummet men ifall man har läkartid är det lättare och mindre skamligt.

“..de kunde skrika på en ifall man glömt göra läxan eller skämta om att de önska att jag inte var där.”

Jag tror att jag fick min första panikattack vid 14 års ålder och då var den ändå mildare än idag. Det var mycket bråk hemma och jag kände inte att jag passade in i skolan. Mina lärare i min dåvarande skola kunde säga okloka saker som sårade mig eller bara inte ta det jag kände på allvar. Det var mycket mobbning i klassen under min tid i grundskolan och det var normaliserat. Att säga kränkande och nervärderande ord var någonting som var ”coolt”.

Jag fick oftast höra av andra barn att mina kläder inte var tillräckligt dyra eller att mina ögonbryn såg konstiga ut. Ibland sa de även ”vem är du? Ingen gillar dig”. Och lärarna hade inte riktigt en strategi för att minska detta beteende i klassrummen. Även de kunde skrika på en ifall man glömt göra läxan eller skämta om att de önska att jag inte var där.

Jag kände mig alltid missförstådd av lärare så fort jag berättade hur jag mådde. Även ifall vissa förstod så gav de mig tomma löften om att de skulle göra något åt det och så glömde de det nästa dag. Men jag skyller inte på dem. För det är svårt när vi som samhälle inte är bäst på att prata om sånt här. Bara för att det inte händer alla så tror vi att vi kan se bort från faktumet att det faktiskt sker. Men jag vet att det finns många som vill hjälpa men inte riktigt vet hur. Och helt ärligt så kan det börja med att bara lyssna och bekräfta ett barn eller en ungdom.

“Jag vill inte somna för i drömmarnas värld har jag ingen kontroll.”

Jag har både hälsoångest, även kallat ”hypokondri”, och panikångest. Panikångesten är kanske en aning lättare för folk att förstå än hypokondrin. För lite människor vet vad det innebär. Min hypokondri gör så jag undviker saker som den anser skulle vara farligt för min hälsa på något sätt. Till exempel kanske jag undviker sociala situationer med oron av att bli förkyld. Jag får även massor av katastrof tankar när minsta lilla symptom av något dyker upp och sedan börjar jag googla på internet.

Många i min närhet har haft en tendens att skämta bort min hypokondri. Det var inte förens jag höll ett tal om det i 1an av gymnasiet som flera av mina vänner började förstå mer. Min panikångest visar sig i form av hjärtklappningar och en känsla av att jag ska dö. Oftast kommer den innan jag ska sova. Då skrämmer sömnen mig och jag får dödsångest. Jag vill inte somna för i drömmarnas värld har jag ingen kontroll. Det känns läskigt och otryggt.

Jag har svårt att känna mig trygg i mig själv. Jag vet inte om jag har något eller någon jag kan falla emot. Och allt hänger ihop med min barndom och tidiga tonår.

Jag har inte alltid känt mig riktigt trygg hemma. Jag har varit rädd. Och jag har behövt vara den vuxna emotionellt. När man är ett litet barn behöver man verkligen någon som tar hand om ens känslor när de är för stora för en själv. Men jag fick aldrig något sånt och jag fick till och med ta hand om andras känslor. Det var utmattande.

Idag mår jag inte bäst men lite bättre. Jag kämpar fortfarande dagligen med min ångest och oro. För mig är samtalsterapi något otroligt effektivt eftersom jag har så otroligt många och starka känslor. Det är det som är min styrka när jag skriver låtar och sjunger men ibland är det också jobbigt att känna så mycket och så starkt på en och samma gång.

Att få prata med någon professionell hjälper oftast men det kan vara svårt att hitta just den man klickar med. Det krävdes att jag pratade med ganska många innan jag fick den psykologen jag har nu. Hon har verkligen räddat mig och gett mig en trygghet som jag trodde jag aldrig skulle få. Just därför känns det så jobbigt att lämna henne. Att skriva låtar och sjunga hjälper mig också. Att få ut känslorna och tankarna på ett papper och sedan i en melodi lättar på allt.

“Livet har visat mig mycket hat och negativitet men även kärlek och positivitet.”

När min ångest är som starkast lyssnar jag ofta på musik eller ringer till BRIS. De är också ett jättebra stöd för barn och unga! TACK till alla som verkligen bryr sig om vårt mående.

Livet har visat mig mycket hat och negativitet men även kärlek och positivitet. Jag vet att det även finns bra människor där ute som vill en väl.

Tack till min nuvarande skola som har en sån fin gemenskap. Och tack till psykologen som verkligen höll mig i handen och gick igenom mina
mörkaste tider med mig. Ni har visat mig att godhet finns. Man ska inte behöva känna skam ifall man mår dåligt. Jag är en människa precis som du.

Jag har bara varit med om svåra saker som format min hjärna lite annorlunda än din men vi är fortfarande lika värda. Så ja nu tänker jag oftast tillbaka på det min sånglärare sa. Även fast många svikit mig så kan jag inte svika mig själv.

“Jag må vara en vilsen själ men jag är en vilsen själ som vill hjälpa en annan”

Jag måste fortsätta kämpa för mig själv och för andra som går och gått igenom liknande saker. Jag må vara en vilsen själ men jag är en vilsen själ som vill hjälpa en annan.


Mitra Alize Altuntas

Träffar: 251

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *